Finns det någon speciell anledning att använda aluminiumfolie och kopparfolie för strömupptagningen av positiva och negativa elektroder? Finns det några problem med att använda den omvänt? Se att många dokument direkt använder rostfritt stålnät. Är det någon skillnad?
1. Båda används som vätskeuppsamlare eftersom de har god ledningsförmåga, mjuk textur (vilket också kan vara fördelaktigt för bindning) och är relativt vanliga och billiga. Samtidigt kan ett lager av oxidskyddsfilm bildas på ytan av båda.
2. Oxidskiktet på kopparytan är en halvledare med elektronisk ledning. Oxidskiktet är för tjockt och impedansen är stor; Oxidskiktet på aluminiumytan är en isolator, och oxidskiktet kan inte leda elektricitet. Men på grund av dess tunna tjocklek uppnås den elektroniska konduktiviteten genom tunneleffekten. Om oxidskiktet är tjockt är ledningsförmågan hos aluminiumfolien dålig, jämn isolering. I allmänhet bör vätskeuppsamlarens yta rengöras före användning. Å ena sidan kan oljefläcken tas bort och det tjocka oxidlagret kan tas bort samtidigt.
3. Den positiva elektrodpotentialen är hög, och det tunna oxidskiktet av aluminium är mycket tätt, vilket kan förhindra oxidation av kollektorn. Kopparfoliens oxidskikt är dock relativt löst. För att förhindra dess oxidation är det bättre att ha en låg potential. Samtidigt är det svårt för Li och Cu att bilda litiuminterkaleringslegering vid låg potential. Men om kopparytan oxideras i stor mängd kommer Li att reagera med kopparoxid med en något hög potential. Al-folie kan inte användas som negativ elektrod. LiAl-legering kommer att ske vid låg potential.
4. Vätskeuppsamling kräver ren sammansättning. Den orena sammansättningen av AL kommer att leda till den icke-kompakta ansiktsmasken och gropfrätning, och ännu mer kommer förstörelsen av ansiktsmasken att leda till bildandet av LiAl-legering. Kopparnätet rengörs med bisulfat och bakas sedan med avjoniserat vatten, medan aluminiumnätet rengörs med ammoniaksalt och bakas sedan med avjoniserat vatten och sprayas sedan med god ledande effekt.